Patrik Wincent startar Sveriges första behandlingshem för mobilmissbruk

”För mycket information kan överväldiga våra sinnen och lämnar oss med en hjärna som är överstimulerad”, säger Patrik Wincent VD & terapeut för Internetakuten & Dataspelsakuten. ”Våra mobiler har blivit den nya cigaretten, vi tar upp den så fort vi har tråkigt eller känner oss ängsliga. Vi har blivit beroende av information. Telefonen är med oss när vi umgås med våra vänner, äter middag med våra partners, när vi promenerar, cyklar eller åker bil. Vi har blivit gående ”mobil-zombies” med huvudet vinklat neråt. Vi använder enbart 1/5 av vårt synfält. Vi börjar se ett samhälle som stänger av sin omgivning och är totalt omedvetna om vad som händer runtomkring. I vissa fall kan detta även innebära risker för ens liv. Klicka här för att komma till länken Patrik Wincent...
Patrik Wincent medverkar i Mitt i och diskuterar om Mobilmissbruk

Patrik Wincent medverkar i Mitt i och diskuterar om Mobilmissbruk

Tiden vi lägger på att kolla nätet i våra mobiler har mer än tredubblats på två år. Det märks tydligast i åldern 12–15 år, där 78 procent dagligen använder en smart mobil. – Tonåringar utvecklar lättare ett beroende. Men även vuxna använder nätet mer och mer, säger terapeuten Patrik Wincent. Klicka här för att komma till länken Patrik Wincent...
Patrik Wincent medverkar i TV 4 och pratar om dopaminpåslag

Patrik Wincent medverkar i TV 4 och pratar om dopaminpåslag

Ja, i det här fallet visar studier att det faktiskt är stora skillnader. En forskningsstudie vid Stanford University (2008, Gender differences in the mesocorticolimbic system during computer game-play) visade att det på en neurokemisk nivå fanns en skillnad mellan killar och tjejer som spelade dataspel. Forskaren Allan Reiss och hans medarbetare vid universitetet utförde ett experiment med hjärnskanning där två grupper fick spela ett enkelt dataspel. Försökspersonerna var elva manliga och elva kvinnliga studenter, utvalda för att de hade liknande erfarenheter av dataspel och datorer i allmänhet. Samtidigt som de alla spelade dataspelet mättes aktiviteterna i deras hjärnor. Spelet de spelade bestod av en massa bollar som rörde sig och där den enda instruktionen var att man skulle klicka på så många bollar som möjligt och alla blev snabbt medvetna om att man kunde komma till nya banor och få högre poäng om man hittade en framgångsrik strategi. Det man upptäckte när mätningarna följde männens och kvinnornas spelande var att aktiviteten i hjärnans belöningssystem var högre hos männen än den var hos kvinnorna. Alltså högre dopaminfrisättning hos de manliga spelarna. Dessutom mättes den allra högsta dosen av dopamin hos de män som fick den högsta poängen. Utöver att se på hur hjärnorna jobbade med belöningssystemen såg man också att männen hade en högre aktivitet i den del av hjärnan som är inblandad i minnet och inlärningen av belöning, mesokortikolimbiska dopaminsystemet. Bland männen såg man en ökad aktivitet, bland kvinnorna inte alls på samma sätt och i samma omfattning. Forskare tror att dessa fynd, som publice­rades i Journal of Psychiatric Research, kan hjälpa till att förklara varför många entusiastiska dataspelare...